Obehagligt om omedveten påverkan.

Hur högt är Kebnekajse?

Du kanske inte vet exakt på metern, men du kan antagligen göra en kvalificerad gissning.

Nu provar vi att ställa om frågan: är Kebnekajse högre eller lägre än 4.800 meter?

Enligt Kahnemans forskning kan jag påverka din gissning genom att prajma dig med hjälp av vad man kallar ett ankare.

Du vet att siffran är åt helvete fel men den fungerar som ett slags mentalt gravitations-fält som suger åt sig din uppmärksamhet och suggererar dig till att omedvetet justera din gissning uppåt.

Experiment visar också att om jag hade lagt siffran lägre, säg 1.400 meter, hade du anpassat din gissning neråt.

Hur mår du? Tja… skiner solen?

I Scientific American nr 1, 2014 skriver psyko-logen John A. Bark om ett klassiskt experi-ment som visade att vädret påverkade hur folk valde att beskriva sina liv.

När solen sken på en klarblå himmel svarade man positivt i betydligt högre grad än när vädret var grått.

Hur du manipulerar en domare.

I Kahnemans bok kan du också läsa om det hårresande exemplet på de tyska domarna som blivit omedvetet påverkade av siffror. De som prajmats av siffran nio ville döma längre fängelsestraff för snatteri (åtta månader) än de som prajmats av siffran tre (fem månader).

Filransonering!

Kahneman menar också att denna typ av förankringseffekter gör att godtyckliga köpbegränsningar fungerar mycket väl i reklamen.

Det kan jag själv skriva under på.

När jag skrev annonsen Filransonering! för mejeribolaget NNP en gång i tiden uppmana-de jag folk att inte köpa mer än max 2 liter av ett nylanserat filmärke. Det hela byggde på följande enkla logik:

Lanseringen var en succé.

Företaget får leveransproblem.

Då krävdes ransonering, ansåg vi på byrån.

Det var inte konsumenterna beredda på, vilket skapade uppmärksamhet, som i sin tur ledde till ökad efterfrågan och försäljning.

Hur stereotyper prajmar oss alla.

Scientific American läser jag också med stigande fasa att minsta lilla beröring vid stereotyper som kön eller ras kan påverka dina prestationer.

Claude Steel vid Stanford University har till exempel visat att minoritetsstudenter gör sämre ifrån sig bara genom att de blivit upp-märksammade på vilken ras de tillhör precis innan testet.

Och Nalini Ambady vid Harvard University har bevisat att flickor i förskoleåldern som blivit påminda om sin könstillhörighet därefter presterar sämre på matematiktest.

Samma experiment visade också att unga flickor med asiatiskt ursprung gör bättre ifrån sig efter att ha blivit påminda om sitt etniska ursprung, men sämre när de påmindes om sin könstillhörighet.

(Är du nyfiken på hur fördomar påverkar den kommersiella kommunikationen, kolla min bok, Fame to claim, s 158-163.)

Från tanke till handling. Och tvärtom.

Den kartesianska synen på människan är