Om inbillningens kraft.

Hur kommer det sig att vanlig koksaltlösning kan få samma effekt som morfin?

Vad är det som gör att vissa varumärken får närmast religiösa anhängare?

Det har med placebo-effekten att göra.

Det handlar om inbillningens kraft. Och ikväll ska du sätta dig framför TV2, för då har Vetenskapens värld ett inslag om just detta.

Placebo är latin och betyder ”jag ska göra gott”. Den bygger på kraften i våra förväntningar och hjärnans förmåga att framkalla mätbara kemiska förändringar i kroppen. Motsatsen är nocebo – ”jag kommer att skada” – när våra rädslor och farhågor påverkar resultatet negativt (voodoo).

Inbillningens kraft har varit känd sedan länge. Begreppet kom i samband med andra världskriget, då man märkte att saltlösning var ett bra och billigt komplement till morfin – under förutsättning att patienterna trodde att det var morfin.

Bland stamfolken har schamaner och medicinmän använt denna intuitiva kunskap i generationer. Samma sak med art directors och copywriters i reklambranschen.

Hjärna

Det är ett fascinerande ämne.

Så missa inte programmet.

Du som har läst min bok, Fame to claim, är redan bekant med ämnet. Om du har råkat

glömma vad jag skrev återpublicerar jag en del ur kapitlet Vad är berättelsen värd?

Beprövad vetenskap eller hokus pokus?

[…] ”Till skillnad från vad många tror har den faktiska sanningen oerhört lite med hur vi upplever verkligheten. Det är inte vad dina sinnen tar in som avgör, utan hur din hjärna tolkar informationen.

Förr använde man allt från ödleögon och torkade fladdermusvingar till pulveriserade mumier för att försöka ändra sakers tillstånd och komma tillrätta med olika sjukdomar.

Idag skrattar vi åt hur de trevade sig fram på medicinens farstutrapp i trygg förvissning om att dagens metoder är mer vetenskapliga.

Det är i alla fall vad vi tror.

Det har gjorts hundratals studier genom åren som visar att betydelsen och upplevel-sen är viktigare än medlen i sig själva.

Några av dem är rent halsbrytande.

I boken Predictably irrational skriver psykologen Dan Ariely att läkare har gett flekainidacetat, mexiletinhydroklorid och enkainid hydroklorid till patienter med ojämn